I torsdags var jag ledig så efter att Tomas jobbat klart för dagen så tog Kasper, Lukas, Tomas och jag ferryn över till Valletta. När vi stod och väntade kom Pia och Rick, som jag jobbar med, förbi. På något sätt blir det en hemmakänsla när man springer på folk man känner på stan. Pia och Rick tipsade om två bra matställen i Valletta – Str.Eat och D’Office.

Tomas och Kasper spanar på fiskstim.

Tomas och Kasper spanar på fiskstim. Valletta i bakgrunden.

Ferryn till Valletta går en gång i halvtimmen och tar kanske 10 minuter. För oss som bor i Sliema går det mycket snabbare än att ta bussen, och så är det mycket trevligare. €1.50 per person kostar det för enkel resa fram till kl. 19.30, därefter kostar det €1.75. Har man maltesiskt ID, som vi är i process att skaffa, kostar det bara 70 cent.

Sliema Ferries som tar dig till Valletta på några minuter.

Sliema Ferries som tar dig till Valletta på några minuter.

Valletta är Maltas huvudstad och har fått sitt namn efter Jean de la Valette, som var ledare för Johanniterorden. Staden finns på Unescos världsarvslista. Själva Valletta är inte särskilt stort och består mestadels av restauranger, museer och butiker. Strax över 6000 personer bor i Valletta, vilket är jättelite för en huvudstad.

Valletta skyline

Valletta skyline. Varje dag på väg till och från jobbet ser vi Vallettas skyline men idag är första gången vi är där.

Sen vi flyttade hit har värmeböljorna avlöst varandra. Flera säger att det här är varmaste sommaren på länge. Eftersom vi numera bor här har vi inte gjort oss någon brådska att turista utan tänkt att vi tar det när det är svalare. Fast nu har vi väntat länge nog tyckte vi. Hur många heatwaves kan det vara liksom? Den senaste heter Lucifer och har pågått i nästan två veckor. Idag blåser det dock lite men sen ska det komma en ny heatwave/värmebölja som kommer att pågå minst hela augusti ut.

Sliema och Valletta.

Vi bor vid markeringen och behöver bara ta oss rakt över Sliema för att komma till båten som tar oss till Valletta. Som framgår av kartan är Valletta ganska litet.

När man kommer fram till Valletta måste man ta sig upp från den lilla hamnen som ligger i havsnivå till centrum som ligger högst uppe på halvön. Sliema är också uppbyggt med en höjd i mitten som man måste ta sig över ifall man går tvärsöver. Min ME gillar inte backar, eftersom cellerna producerar mjölksyra vid all sådan typ av ansträngning, så jag har alltid med mig en vattenflaska när jag går, och väljer ofta vägar som går i zick zack upp för backarna. Då blir det naturliga pauser. Man lär sig sina knep.

Malta är kontrasternas ö. Här samsas förfallet med glänsande nytt.

Malta är kontrasternas ö. Här samsas förfallet med glänsande nytt. En gammal och en ny juvelerare. Personligen tycker jag att den gamla är charmigare och tilltalar nyfikenheten i mig.

Längst uppe längst ryggen på den halvö som Valletta ligger på finns huvudgågatan. Malta är verkligen kontrasternas ö. Trots att det är en typisk turistgata dyker det upp skarpa kontraster mellan gammalt och nytt överallt. Jag kommer nog aldrig att sluta fascineras av hur man låter en del hus förfalla helt och sen är grannhuset värsta lyxhuset. Som kuriosa kan jag berätta att jag är med i en facebook-grupp för Sliemaboende och det är alltid lite roligt att läsa deras inlägg där de förfäras över att någon hänger tvätt inne på sin balkong för det ser ut som värsta slummen samtidigt som de inte alls höjer på ögonbrynen över skitiga gator och trasiga trottoarer med sopor överallt.

Kasper i Valletta

Kasper vid utomhusscenen i Valletta.

Eftersom Tomas jobbade först kom vi till Valletta ganska sent, runt 17-tiden, så vi strosade mest runt och lärde oss att hitta. Det är ganska häftigt att tänka på att vi bor här, bland all denna historia, alla dessa fotsteg som trampat här genom århundraden. Sådant som vi tidigare var tvungna att resa 100 mil och mer för finns nu på hemmaplan. Det är en mäktig känsla.

The Wembley Store

På The Wembley Store hittade vi en massa glutenfria delikatesser. Jag köpte en påse med glutenfri stuffing att fylla champinjonhattar med. Ska bli så gott!

Jag var nyfiken på Upper Barrakka Gardens och vi passade därför på att besöka parken. Just den här helgen och kvällen var det vinfestival men vi var lite tidiga så den hade inte kommit igång riktigt än. Det är från Upper Barrakka Gardens och dess Saluting Battery som vi hör kanonsaluten två gånger dagligen vareviga dag.

Virtu Ferries

Utsikt från Upper Barrakka Gardens. Färjan som passerar är exakt samma som vi kom till Malta med när vi flyttade hit.

 

Lukas Upper Barrakka Gardens

Lukas i Upper Barrakka Gardens.

 

Upper Barrakka Gardens Vinfestival

Överallt fanns små vin- eller matbås, men festivalen hade inte kommit igång riktigt än.

 

Kasper i ett konstverk i Valletta

På väg till Upper Barrakka Gardens såg Kasper ett konstverk som han behövde testa. Tyvärr var det fullt av folk då men när vi passerade på tillbaka vägen var det tomt.

Konstverk i Valletta

Konstverket fick väl godkänt av klätter- och klängapan!

Efter att ha strosat runt rätt länge och passerat förbi båda de ställen som Pia och Rick tipsat oss om blev det att vi satte oss på Str.Eat. Eftersom det var så varmt var vi inte jättehungriga utan beställde varsin pasta. Tomas passade även på att prata lite whisky med serveringspersonalen, eftersom de har hur många sorter som helst (inklusive svenska Mackmyra) och är väldigt kunniga. Hit får vi ta med Oskar och Eli när de kommer i höst.

Tyvärr gjorde vår systemkamera slut med oss och vägrade ta fler bilder. Ska försöka plocka av objektivet och ge kameran en rejäl rengöring. Håll tummarna att det hjälper!

/Linda